PFAS: Svårnedbrytbara kemikalier som hotar vår miljö

07 april 2025 Veronica Urena

editorial

I takt med att vår kunskap om miljögifter och deras påverkan växer, blir det allt tydligare att vissa ämnen utgör särskilt stora faror. En av dessa ämnesgrupper är de så kallade PFAS, eller per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Dessa kemikalier är kända för att vara extremt svårnedbrytbara och har på senare tid fått allt mer uppmärksamhet på grund av deras potentiellt skadliga effekter på både miljö och hälsa. Denna artikel belyser vad PFAS är, vilka risker de medför, och vad som görs för att hantera problemet.

Vad är PFAS och varför är de så problematiska?

PFAS består av en stor grupp syntetiskt framställda kemikalier som inte förekommer naturligt. De mest kända typerna är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). PFAS är extremt resistenta mot nedbrytning, vilket gör att de ofta kallas ”evighetskemikalier”. Deras stabilitet innebär att de kan transporteras långa sträckor via luft och vatten och till och med upptäckas i avlägsna områden som Arktis. Detta innebär att även djur som isbjörnar, som aldrig varit i direkt kontakt med dessa kemikalier, bär på spår av dem.

Det som gör PFAS extra problematiska är att de anrikas i miljön samt i levande organismer, inklusive människor. Detta betyder att även små mängder av ämnena över tid kan byggas upp och potentiellt orsaka skada. De används idag i en mängd olika produkter, från kläder och kosmetika till köksutrustning med non-stick-beläggning. Detta gör att vi alla, omedvetet eller medvetet, utsätts för dessa kemikalier i olika grad.

image

Hälsorisker och miljöpåverkan

De potentiella hälsoriskerna med PFAS är många. Forskning har visat att långvarig exponering kan påverka immunförsvaret, kolesterolnivåer och till och med fostervikter hos nyfödda. Även om små mängder i allmänhet inte leder till akuta hälsoproblem, indikerar vissa studier att långvarig exponering kan öka risken för sjukdomar som cancer, sköldkörtelstörningar och reproduktionsproblem.

Miljömässigt utgör PFAS ett betydande hot mot dricksvattenkvaliteten. På grund av deras beständighet kan dessa kemikalier ansamlas i vattenreserver, vilket gör det absolut nödvändigt med kontinuerlig övervakning och testning av vattnet. Särskilt industriella processer och aktiviteter som brandövningar, där brandskum innehållande PFAS används, har visat sig bidra till höga koncentrationer i områdenas vattenkällor.

Vad görs för att hantera PFAS-utmaningen?

I Sverige, liksom i många andra länder, har myndigheter börjat ta krafttag för att hantera PFAS-problematiken. Det finns nu nationell lagstiftning och riktlinjer för att begränsa spridningen och användningen av dessa kemikalier. Livsmedelsverket har beslutat om nya striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten, vilket kommer att träda i kraft i januari 2026. Dessa åtgärder är viktiga steg i att skydda såväl människa som miljö från de långsiktiga effekterna av PFAS.

På individuell nivå finns det också steg du kan ta för att minska din exponering. Att välja produkter märkta som PFAS-fria, undvika impregnerade varor och använda vattenfilter i områden med känt PFAS-förekomst kan vara effektiva sätt att skydda dig själv och din familj.

För att effektivt kunna kontrollera och reducera PFAS i vår miljö är det viktigt med kontinuerliga analyser och tester. Företag som AK Lab tillhandahåller specialiserade laboratorietjänster som spelar en avgörande roll i detta arbete. Genom att erbjuda avancerade analyser av vatten och livsmedel möjliggör de upptäckten av dessa ämnen och säkerställer att gränsvärden inte överskrids.

Sammanfattningsvis är PFAS-komplexet ett växande miljöproblem som kräver omedelbar och samordnad insats från både samhällsinstanser och individer. Med ökad medvetenhet och rätt verktyg kan vi gemensamt arbeta för att begränsa deras negativa effekter på vår hälsa och planet.

Fler nyheter